Courtage – så påverkar avgifterna din aktieaffär

Varje gång du köper eller säljer en aktie betalar du en avgift till din bank eller nätmäklare. Avgiften kallas courtage, och även om beloppet ofta ser litet ut vid en enskild affär kan det över tid äta upp en betydande del av din avkastning. Den här guiden förklarar vad courtage är, vilka avgiftsmodeller som finns och hur du konkret kan sänka kostnaden för dina aktieaffärer.

Vad är courtage?

Courtage är den avgift som en mäklare tar ut för att genomföra en värdepappersaffär åt dig. Ordet kommer från franskans courtage och betyder ungefär förmedlingsavgift. Du betalar courtage både när du köper aktier och när du säljer dem – en komplett affär där du först köper och senare säljer kostar alltså courtage två gånger.

Courtaget är priset för själva transaktionen på en handelsplats som Stockholmsbörsen. Innan nätmäklarna slog igenom tog traditionella banker ofta ut flera hundra kronor per affär. I dag har konkurrensen pressat ned priserna rejält, och för mindre affärer kan courtaget vara nere på någon enda krona – men avgiften försvinner aldrig helt, och den ser olika ut beroende på vilken modell du valt.

Olika typer av courtage

Courtage tas vanligtvis ut enligt tre grundmodeller. Många mäklare kombinerar dem, och det är viktigt att förstå skillnaden för att kunna jämföra priser rättvist.

Fast courtage

Med fast courtage betalar du samma kronbelopp oavsett hur stor affären är. En affär på 1 000 kronor och en affär på 500 000 kronor kostar då lika mycket. Fast pris är fördelaktigt när du handlar för stora belopp, eftersom avgiften blir en mycket liten andel av affärens värde.

Rörligt courtage

Rörligt courtage är en procentuell avgift som baseras på affärens storlek, till exempel 0,15 procent av köpbeloppet. Ju större affär, desto mer betalar du i kronor – men andelen är konstant. Rörligt courtage passar bäst för mindre affärer, där procentsatsen ger ett lägre belopp än ett fast pris skulle göra.

Minicourtage

När courtaget är rörligt finns nästan alltid ett minicourtage (även kallat minimicourtage) – ett golv för hur lågt courtaget kan bli. Handlar du för ett litet belopp får du betala minicourtaget i stället för procentsatsen. Hos flera nätmäklare är minicourtaget så lågt som 1 krona för nordiska aktier. Du betalar alltid det högre av minicourtaget och det rörliga courtaget – aldrig båda samtidigt.

Courtageklasser – så fungerar de

De största svenska nätmäklarna, bland annat Avanza och Nordnet, låter dig själv välja en courtageklass. Varje klass har sin egen kombination av minicourtage och procentsats, och är optimerad för ett visst intervall av affärsstorlekar. Du byter klass fritt i appen, och poängen är att du ska matcha klassen mot hur stora affärer du brukar göra.

Tabellen nedan visar den vanliga strukturen med fyra klasser (namnen skiljer sig något mellan mäklarna, men nivåerna är i praktiken desamma). Exakta och alltid aktuella priser hittar du i mäklarnas officiella prislistor – se till exempel Nordnets prislista och Avanzas prislista.

Många nätmäklare erbjuder dessutom en avgiftsfri startklass för nya kunder: 0 kronor i courtage så länge det samlade sparandet är under 50 000 kronor och du gör högst omkring 500 affärer per tolvmånadersperiod, ofta begränsat till Stockholmsbörsen. När du växer ur villkoren flyttas du automatiskt till den billigaste ordinarie klassen.

Så påverkar courtaget din aktieaffär

Courtaget påverkar din affär på två sätt: det höjer ditt inköpspris och sänker det du får ut vid försäljning. För att en affär ska gå med vinst måste aktien alltså först stiga tillräckligt mycket för att täcka courtaget i båda ändar.

Ett räkneexempel på en order värd 20 000 kronor, med de tre rörliga klasserna i tabellen ovan:

• Mini (0,25 %, min 1 kr): 0,25 % av 20 000 = 50 kr
• Liten/Small (0,15 %, min 39 kr): 0,15 % av 20 000 = 30 kr, men minicourtaget 39 kr är högre → 39 kr
• Mellan/Medium (0,069 %, min 69 kr): 0,069 % av 20 000 = ca 14 kr, men minicourtaget 69 kr är högre → 69 kr

För just den här affärsstorleken är klassen Liten/Small billigast. Väljer du fel klass kan samma affär bli nästan dubbelt så dyr – trots att du handlar hos samma mäklare. Det visar varför det lönar sig att matcha courtageklassen mot dina normala affärsbelopp.

Ett courtage på 39 kronor på en order om 20 000 kronor motsvarar knappt 0,2 procent – och eftersom du betalar vid både köp och sälj blir den sammanlagda kostnaden för en komplett affär ungefär 0,4 procent. Det låter lite, men om du handlar ofta och för små belopp växer andelen snabbt. Handlar du till exempel för 2 000 kronor åt gången och betalar 39 kronor i courtage är det nästan 2 procent – bara i avgift, innan aktien ens rört sig.

Avgifter som dras varje år eller vid varje affär minskar dessutom det kapital som får arbeta vidare. Över lång tid förstärks den effekten av ränta-på-ränta: pengar som gått till courtage kan aldrig växa med marknaden, vilket gör att även små återkommande avgifter kostar förvånansvärt mycket över en placeringshorisont på många år.

Andra avgifter att hålla koll på

Courtage är den mest synliga avgiften, men långt ifrån den enda. När du jämför den totala kostnaden för din handel bör du även väga in:

• Valutaväxlingsavgift: Handlar du utländska aktier växlas pengarna till rätt valuta, vilket ofta kostar omkring 0,25 procent av beloppet i varje riktning. För den som handlar amerikanska aktier kan växlingsavgiften bli större än själva courtaget.
• Fondavgifter: Courtage för fonder är hos nätmäklarna ofta 0 kronor, men fonden själv tar ut en årlig förvaltningsavgift. Billiga indexfonder har låga avgifter, medan aktivt förvaltade fonder kan vara betydligt dyrare.
• Depå- och kontoavgifter: Ett investeringssparkonto (ISK) och en kapitalförsäkring är oftast avgiftsfria i grunden men beskattas årligen med en schablonskatt, medan vissa traditionella aktie- och fonddepåer kan ha förvaringsavgifter.
• Spread: Skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs är en dold kostnad som är störst i aktier som handlas sällan.

Så sänker du courtagekostnaderna

• Välj en courtageklass som matchar storleken på dina vanliga affärer – kontrollera den igen om dina belopp förändras.
• Samla ihop kapital och gör färre men större affärer i stället för många små, så att minicourtaget inte blir en stor andel.
• Utnyttja avgiftsfria startklasser och kampanjer för nya kunder om du är i början av ditt sparande.
• Jämför mäklare på din faktiska handelsprofil – inte bara på det lägsta minicourtaget, utan på hela kostnaden inklusive valutaväxling.
• Fundera på om fonder eller sparande med lågt eller inget courtage passar din strategi bättre än frekvent aktiehandel.

Vanliga misstag

• Att handla för småbelopp: Köper du aktier för några hundra kronor i taget blir minicourtaget en orimligt stor andel av affären.
• Fel courtageklass: Att ligga kvar i en klass som inte passar dina affärsstorlekar gör att du betalar mer än nödvändigt hos samma mäklare.
• Att bara titta på courtaget: Valutaväxling, fondavgifter och spread kan tillsammans överstiga courtaget – särskilt vid utlandshandel.
• Att överhandla: Täta köp och sälj driver upp de sammanlagda avgifterna och gör att courtaget tär på avkastningen.

Vem passar vilken courtagemodell?

Handlar du sällan och för små belopp passar en klass med lågt minicourtage och hög procentsats bäst. Gör du större affärer tjänar du på en klass med lägre procentsats, även om minicourtaget är högre. Den som regelbundet handlar för mycket stora belopp får oftast lägst kostnad med ett fast pris. Det finns alltså ingen modell som är billigast för alla – rätt val beror helt på hur, hur ofta och för hur mycket du handlar.

Friskrivning

Den här artikeln är enbart avsedd som allmän information om hur courtage och andra avgifter fungerar och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja värdepapper. Avgifter, courtageklasser och villkor ändras över tid – kontrollera alltid aktuella uppgifter i din mäklares officiella prislista innan du handlar. Handel med aktier innebär risk och du kan förlora hela eller delar av ditt investerade kapital. Mer vägledning om sparande och dina rättigheter som konsument finns hos Finansinspektionen och Konsumentverket.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är courtage?

Courtage är den avgift du betalar till din bank eller nätmäklare för att de genomför en köp- eller säljaffär med värdepapper åt dig. Avgiften kan vara ett fast belopp, en procentsats eller en kombination med ett lägsta belopp.

Betalar man courtage både när man köper och säljer?

Ja. Courtage tas ut vid varje transaktion, så en komplett affär där du först köper och senare säljer samma aktie kostar courtage två gånger.

Vad är minicourtage?

Minicourtage, eller minimicourtage, är det lägsta belopp du betalar i courtage vid rörlig prissättning. Handlar du för ett litet belopp får du betala minicourtaget i stället för procentsatsen, eftersom du alltid betalar det högre av de två.

Hur mycket courtage är rimligt?

Det beror på affärens storlek. För mindre affärer hos en nätmäklare kan courtaget vara allt från någon krona upp till några tiotal kronor. Som tumregel bör courtaget hållas till en liten andel av affärsvärdet, och du bör välja en courtageklass som passar dina vanliga belopp.

Betalar man courtage på fonder?

Courtage för fondhandel är hos de flesta nätmäklare 0 kronor. Däremot tar fonden själv ut en årlig förvaltningsavgift, som dras löpande ur fondens värde.