A-aktier och B-aktier i samma bolag ger dig samma andel av vinsten – den största skillnaden är hur många röster varje aktie har på bolagsstämman. För dig som sparar långsiktigt spelar valet mellan aktieslagen oftast mindre roll än priset och hur lätt aktien är att köpa och sälja. Nedan går vi igenom vad som faktiskt skiljer aktieslagen åt, varför bolag ger ut flera, och hur du kan tänka när du väljer.
Viktiga punkter
- Största skillnaden är röstvärdet på bolagsstämman – inte pengarna. A-aktier har fler röster än B-aktier.
- Utdelningen är oftast lika stor per aktie oavsett om du äger A eller B.
- Enligt aktiebolagslagen får röstvärdet skilja högst tio gånger mellan aktieslagen, till exempel tio röster mot en.
- B-aktien är oftast mer omsatt på börsen och vanligast bland privatsparare; A-aktien ger mest makt.
- Köper du det billigare aktieslaget med samma utdelning får du en något högre direktavkastning.
- Rösträtt kräver att du själv står som ägare – via depå eller ISK går det, i en kapitalförsäkring normalt inte.
Vad betyder bokstaven efter aktien?
Bokstäverna A, B, C och D står för olika aktieslag – alltså olika sorters aktier i samma bolag. Som utgångspunkt är alla aktier lika mycket värda och ger lika mycket att säga till om (den så kallade likhetsprincipen). Men ett bolag kan i sin bolagsordning (bolagets grundregler) bestämma att det ska finnas flera aktieslag med olika röstvärde – det vill säga olika många röster per aktie – eller i vissa fall olika rätt till vinsten.
Varför gör bolag så? Oftast handlar det om kontroll. Genom att grundare eller huvudägare behåller aktier med högt röstvärde kan de ta in nytt kapital från börsen – och släppa in nya ägare – utan att tappa makten över bolaget. De aktier som säljs på börsen har då lägre röstvärde, medan de röststarka aktierna stannar hos ägarfamiljen eller en huvudägare.
Så skiljer sig A-aktier och B-aktier
Rösträtt och kontroll
Den avgörande skillnaden är röstvärdet på bolagsstämman. En A-aktie har typiskt ett högre röstvärde än en B-aktie – ett mycket vanligt upplägg är att varje A-aktie ger tio röster och varje B-aktie en röst.
Hur stor skillnaden får vara är reglerat i lag. Enligt aktiebolagslagen (4 kap. 5 §) får ingen aktie ha ett röstvärde som är mer än tio gånger så stort som röstvärdet för en annan aktie i bolaget. Ett bolag kan alltså ha A-aktier med tio röster och B-aktier med en röst, men inte elva röster mot en.
Utdelning och övriga ekonomiska rättigheter
Här är nyckeln: skillnaden gäller nästan alltid bara rösterna, inte pengarna. A- och B-aktier har normalt samma rätt till utdelning per aktie och samma andel av bolagets värde om det skulle säljas eller läggas ner. Äger du en B-aktie får du alltså lika mycket utdelning som en A-ägare – räknat per aktie. Vill du veta exakt vad som gäller för ett specifikt bolag är det bolagsordningen som avgör.
Pris, likviditet och direktavkastning
Eftersom B-aktien oftast är den som säljs på börsen är den vanligen mer likvid – det vill säga lättare att köpa och sälja – och handlas i större volymer. Den röststarka A-aktien kan vara tunnare handlad, vilket kan ge en bredare spread (större skillnad mellan köp- och säljkurs) och göra den något krångligare att handla i stora poster.
Priserna skiljer sig också ofta åt. Den aktie som ger mest makt kan handlas till ett högre pris, men inte alltid – ibland är den röststarka aktien billigare just för att den handlas mindre. Och eftersom utdelningen per aktie oftast är densamma gäller en enkel tumregel: köper du det billigare aktieslaget får du en något högre direktavkastning (utdelning i förhållande till det du betalar för aktien).
Fler aktieslag: C-aktier, D-aktier och preferensaktier
A och B är vanligast, men det finns fler varianter – och här kan reglerna skilja sig mer mellan bolagen:
- C-aktier är ovanliga och har ofta mycket lågt röstvärde, till exempel en tusendels röst. De förekommer hos ett fåtal bolag.
- D-aktier ger ofta en begränsad, i förväg bestämd utdelning med ett tak, och brukar ha svagare rösträtt än stamaktien. De köps främst för den löpande utdelningen och förekommer bland annat i fastighetsbolag – ett exempel är Sagax, vars D-aktie ger en tiondels röst och en utdelning på högst 2 kronor per aktie och år.
- Preferensaktier (”preffar”) har en bestämd, fast utdelning som betalas ut före utdelningen till vanliga stamaktier. De har ofta låg rösträtt och kan i många fall lösas in av bolaget till ett bestämt belopp.
Tabellen nedan sammanfattar de typiska dragen. Kom ihåg att de exakta villkoren alltid bestäms av det enskilda bolagets bolagsordning.
Jämförelse
| Aktieslag | Röstvärde (typiskt) | Utdelning | Handlas på börsen | Köps oftast för |
|---|---|---|---|---|
| A-aktie | Högst, t.ex. 10 röster | Samma per aktie som B | Ibland, ibland onoterad | Inflytande och kontroll |
| B-aktie | Lägre, t.ex. 1 röst | Samma per aktie som A | Vanligtvis ja, mest omsatt | Enkel handel och likviditet |
| C-aktie | Mycket lågt, t.ex. 1/1000 röst | Enligt bolagsordningen | Ovanlig | Specialfall hos vissa bolag |
| D-aktie | Svagt, ofta 1/10 röst | Begränsad, bestämt tak | Ja, hos vissa bolag | Löpande utdelning |
| Preferensaktie | Ofta lågt | Fast, med förtur före stamaktier | Ja, hos vissa bolag | Förutsägbar utdelning |
Villkoren bestäms alltid av det enskilda bolagets bolagsordning och kan avvika från tabellen.
Vilket aktieslag ska du välja?
För de flesta privatsparare väger två saker tyngst: priset och hur lätt aktien är att handla. Då är ofta den mer omsatta B-aktien ett praktiskt val. Men det finns inget facit – här är det som brukar avgöra:
- Likviditet: Ska du handla ofta eller i större poster är en mer omsatt aktie med smalare spread smidigare.
- Pris och direktavkastning: Är utdelningen per aktie lika stor ger det billigare aktieslaget en aning högre direktavkastning. Jämför gärna kurserna för A och B innan du köper.
- Rösträtt: Vill du kunna rösta på bolagsstämman spelar röstvärdet roll – men då krävs också att aktien ligger på ett konto där den kan röstregistreras. Med aktier på en vanlig depå eller ett investeringssparkonto (ISK) står du själv registrerad som ägare och kan därför rösta på bolagsstämman, medan aktier i en kapitalförsäkring normalt inte ger dig någon röst eftersom försäkringsbolaget står som formell ägare.
För en långsiktig sparare som inte planerar att gå på stämman spelar bokstaven i praktiken liten roll – utdelningen och värdeutvecklingen per aktie är ju oftast densamma.
Så ser du vilket aktieslag du köper
Aktieslaget framgår av aktiens namn hos din bank eller mäklare, där bokstaven står efter bolagsnamnet – till exempel SAAB B, VOLV B eller INVE A. Hos de flesta nätmäklare ser du bokstaven direkt i orderfönstret och i kurslistan, så dubbelkolla att du lägger ordern i rätt aktieslag innan du köper. Handlar bolaget i flera aktieslag listas de som separata rader med egna kurser.
Svenska bolag med flera aktieslag
Flera stora bolag på Nasdaq Stockholm har just den här uppdelningen:
- Saab – det är B-aktien som handlas på börsen, med en röst per aktie, medan de röststarka A-aktierna (tio röster styck) ägs av huvudägaren Investor och inte är börsnoterade. Mer om bolaget finns på vår sida om Saab-aktien.
- Investor – investmentbolaget har både A- och B-aktier på börsen, ett klassiskt exempel där du som köpare själv kan välja aktieslag. Läs mer i vår genomgång av Investor.
- SSAB – stålbolaget har både A- och B-aktie noterade, och de brukar handlas till lite olika kurser. Se vår sida om SSAB.
- Industrivärden – här är det A- och C-aktier som gäller, ett exempel på hur ett investmentbolag kombinerar aktieslag. Mer finns i vår text om Industrivärden.
- Sagax – fastighetsbolaget har hela tre aktieslag, A, B och D, där D-aktien köps främst för utdelningen. Läs mer om Sagax.
Ansvarsfriskrivning
Den här texten är allmän information om olika aktieslag och är inte köp- eller säljråd eller individuell rådgivning. Reglerna och villkoren kan skilja sig mellan bolag och ändras över tid – kontrollera alltid uppgifterna mot bolagets egen bolagsordning och aktuella information innan du fattar beslut. Investeringar i aktier innebär en risk att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Vill du veta mer om dina rättigheter som konsument och sparare finns information hos Konsumentverket och Finansinspektionen.
Referenskällor
- Aktiebolagslag (2005:551), 4 kap. – Sveriges riksdag
- Allt om skillnaden på A- och B-aktier – Aktiespararna
- Vad är en aktie? – SEB
- Vad är preferensaktier? – Nordnet Academy
- ISK eller kapitalförsäkring – rösträtt och ägande – Börsvärlden
- The Saab share (aktieslag och ägande) – Saab AB
- Articles of Association (aktieslag A, B och D) – AB Sagax
- Aktiestrukturen (A- och C-aktier) – Industrivärden
- SSAB – aktien (A- och B-aktie) – Aktiespararna
Vanliga frågor (FAQ)
Är A-aktier bättre än B-aktier?
Nej, inget aktieslag är objektivt bättre. A-aktien ger normalt fler röster, men ekonomiskt – utdelning och andel av vinsten per aktie – är de oftast likvärdiga. Vad som passar dig beror på om du värdesätter rösträtt, pris eller enkel handel.
Får ägare av A-aktier mer utdelning än ägare av B-aktier?
Normalt inte. Utdelningen är i de allra flesta fall lika stor per aktie oavsett aktieslag. Skillnaden ligger i röstvärdet, inte i utdelningen. De exakta villkoren står i bolagets bolagsordning.
Vad innebär en D-aktie?
En D-aktie ger oftast en begränsad, i förväg bestämd utdelning med ett tak och har vanligtvis svag rösträtt. Den köps främst för den löpande utdelningen och förekommer ofta i fastighetsbolag. Till skillnad från en preferensaktie har den normalt ingen förtur till utdelningen.
Har jag rösträtt om jag äger aktien via ISK eller kapitalförsäkring?
Med aktier på en depå eller ett ISK står du själv registrerad som ägare och kan i regel rösta på bolagsstämman. Ligger aktierna i en kapitalförsäkring kan du normalt inte rösta, eftersom försäkringsbolaget står som formell ägare.